Från Fröken till Fru

Idag blev jag väckt tidigt, tidigt av M som sa hejdå och packade sina väskor och åkte bort...igen. Det gör lika ont i hela bröstkorgen varje gång han måste åka och det verkar som jag aldrig vänjer mig. Men jag vet att han kommer tillbaka så jag stoppar undan det svarta lilla hålet genom att fylla det med saker som vi kan göra när han är hemma igen, eller saker vi gjort när han varit hemma. Som att träffa bästisen som M fick en vit sten av, som att få somna på favoritstället vid halsen, eller som att sjunga och dansa löjligt när vi borstar tänderna innan vi ska somna. Nu känns det helt plötsligt lite lättare. Tacka vet jag människans minnesfunktion.

Det har varit en del hemlighetsmakeri runt var vi skall vara på vårt bröllop men det är slut med det nu. M tyckte inte det var lika viktigt med hemlisen längre och berättar nu därför att vi efter vilt letande hittat en nästintill perfekt lokal. Perfekt blir den efter vi har fått gå loss med dekorationerna. Det är jag helt övertygad om. Villa Vanahem är det vi bokat. Vi kommer både att vigas och hålla festen på plats vilket känns skönt, inget jobb med att flänga runt för oss eller gäster. Vi hoppas det blir bra.